At the zoo

Okay, first I'm going to start of by making an... announcement? Something of the sort, perhaps. So, as I've said before somewhere, (might not have been the blog) exchange students are all about challenges, and I guess I'm no exception. So I've made the decision to cut out on Swedish completely during February and also cut down on English (music, youtube etc), just to kinda surround myself even more with the language and culture here and let go of the "west world" for a while. Yes, I know that it's not February yet, but ever since I made this decision I've been feeling my Swedish slowly slipping away from my system... Like, it's not that I'm forgetting how to use it, but rather that my mind doesn't connect to it the same way anymore. As an example, when I was sitting down to write in my little notebook diary thingy (which I do quite often) last week I just started writing in English without noticing it and then when I thought of switching back to Swedish it just didn't work out with my brain and so I just kept the English going. And I guess that's why I'm writing in English now. Well, that, and that I've been requested to write my blog posts in English by a classmate lol. (HEY MANAE!) I apologize on beforehand for the grammar mistakes and weird usage of this language that will occur, don't hate me.
 
And oh, this is going to be a long post. Just as a little warning. 
 
SO. Guess what. In only a few days I've been here for half of my exchange. Or well, in a few days I've been here for exactly five months. So much has happened during these months and I'm kinda impressed that my mind hasn't gone mad yet from everything that's been going on.... The thought that half of my time here now is in the past isn't exactly the happiest ever, but I put my focus on everything that I'm going to do while I'm still here and on that I will be back for the long run in the future.
 
These past two weeks or so have been quite calm! I have studied, run more than I have ever done before (it just happens that we have running in p.e which we have three times a week, plus that I run three kilometers two times a week with my club) and also hurt my knee which stopped my running for a week... I also feel like I have become more social with students that I don't know in school! Not a lot has been going on but I've still had a good time and enjoyed the... calmness? So to speak. 
 
Today, however, was to say the least eventful! I... Well, I went to the zoo. Here in Kumamoto. With some friends. AND BOY DID I HAVE FUN. I took quite a lot of pictures and as I've done before I'm gonna let them do most of the talking! I just want to start off my saying that I had such a fun day and laughed so so so much, I'm so thankful for my friends here in Japan and these girls are soooooooo much fun!! 
 
Okay, IKIMASHOU
 
 
 
OKAY OKAY OKAY LOOK THEY HAD A RHINO!! I thought I would die when I saw it. I've been wanting to see one for forever and just ahhhh. 
AND A TIGEEEEEEER!! However, I have to add that I really don't approve of how the animals were kept at the zoo, with small spaces and not really anything like their real habitat around them. I had expected that before I went there and unfortunately it proved to be true. 
 
 
 
 
 
 
 
Here, have some Kumamoto
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I don't know why but this bird cracked me up. We walked past it like four times and every time I saw it and it's comrades I just bursted out lauging like nothing else. It was sooooo hilarous
 
Anyone who knows what this animal is called?? I've seen it before but I can't remember it's name
 
ehm......
ehm....#2
 
 
 
 
 
Two girls from our school were also at the zoo and even though none of us really knew them they offered to take a picture of us, so sweet!!
 
"Johanna, you, kangaroos, NOW!!!!"
 
 After having spent a few hours goofing around at the zoo we continued on to the bus stop to go downtown and do some shopping and eat dinner. And while trying to find the bus stop, we took the chance to goof around some more....
 
 
The drink I'm holding is just the best thing ever, it's called Calpis and I think that it's a Japanese drink which will make it very hard for me to get a hold of it in Sweden.... sob
 
 
 
 
 
 
So I took these pictures in a hurry and they're very blurry but I just wanted to show you what downtown looks like. I just love this place
 
 
 
 
 
 
General | | Kommentera |

初詣 & どんど焼き

Nyåret är ju en av de viktigaste högtiderna här i Japan, och till skillnad från Sverige där firandet slutar efter själva nyårsdagen så fortsätter man hålla olika event en bit in i året här. Det handlar mycket om att lämna det gamla bakom sig och man ber för lycka och välmående inför det kommande året. Jag har varit på två olika event som man enligt tradition håller varje år; Hatsumode och Dondo-Yaki (Dondo-Yaki kallas även Onibitaki i Kyushuområdet, där jag bor). Jag tog för ovanlighetens skull ganska mycket bilder och tänkte väl låta dem ge er den största bilden över hur det kan vara att fira de här högtiderna här!
 
Hatsumode skrivs med kanjin 初詣 där 初 betyder "den första" och 詣 mer eller mindre betyder att besöka ett shrine - alltså ett shintotempel, vilket var precis vad vi gjorde några dagar efter nyår. Man ber för det nya året och köper "lyckoamuletter" som alltså ska förutsäga ens år gällande lycka och framgång med kärlek, studier, pengar och så vidare. De flesta här är inte religiösa men besöker ändå templena och utför dessa "ritualer" för att det helt enkelt är en del av deras kultur, och jag tillhör ju inte heller Shinto (det är för övrigt inte många som gör det över huvud taget, den dog ut lite efter andra världskriget) men tog ändå del i aktiviteterna för att riktigt få uppleva kulturen här. Det är absolut en av mina favoritsaker med att vara här, att delta i japanska firanden, det är bara en så speciell känsla över det och jag känner verkligen lycka. Så häftigt. 
 
 
 
 
 
Kön till att få gå fram och kasta ett mynt och be för det nya året.... Och då bor jag i en relativt liten stad, i större städer som Fukuoka, Osaka eller Tokyo kan köerna sträcka sig vida vägar och man kan lätt få vänta i några timmar på att få komma fram!
 
Kasta mynt, klappa två gånger, be en kort bön, buga två gånger och sedan gå därifrån. Missade jag något nu?
 
 
De här små lapparna kallas omikuji, man köper dem för 100 yen vilket motsvarar ungefär 7 kronor och på dem står förutspåelser för året. Om man får en lapp som förutspår olycka knyter man den runt stängsel som finns i närheten i förhoppning om att dessa inte ska slå in. Lyckligtvis fick jag lyckosamma förutspåelser och sparade därför min omikuji.
 
Idag var jag på det andra eventet som man enligt tradition besöker varje år; Dondo-Yaki. Det som händer är att man bygger som ett torn av bambu och lite andra grenar från japanska träd och startar sedan en brasa med detta. Man slänger även in nyårsdekorationerna man använt under det tidigare firandet och lämnar därmed det gamla året bakom sig. Man kan även slänga olika "lucky charms" från det föregående året för att tacka för den lycka de tillbringade under året som gått. Eventet hölls i en park som ligger ungefär två minuters gångväg från mitt hus och de hade även ställt fram en ställning med drakar som man kunde flyga - vilket såklart var väldigt populärt, både bland de gamla och de unga!

 
 
 
Jag kommer inte ihåg vad den här "maträtten" kallades men de vita sakerna är mochi (alltså ris som bankats till en klibbig deg eller något) och själva soppan innehöll japanska azukibönor som är söta och brukar användas som fyllning i olika japanska efterätter. Den här soppan eller vad jag nu ska kalla den var SÅ god!! Det var lite kul för jag stod och pratade med några som min värdpappa introducerat mig för och jag uttryckte hur mycket jag gillade den här soppan/grytan/vad det nu är och då tog en av kvinnorna min arm och ledde mig raka vägen tillbaka till där de serverade den och gav mig ännu mer, hahahaha! Jag upplever ofta att japanerna är väldigt ivriga att visa mig- och låta mig få ta del av så mycket som bara möjligt av den japanska kulturen och de blir oerhört glada när jag visar intresse och uppskattning för det jag får se/prova/göra!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Asså jag klarar inte detta.......... SÅ SÖTA
 
 
Den återstående röken.......
 
DAGS ATT SLÄCKA!
 
 
De här eventen har definitivt varit något av det roligaste jag har gjort sen jag kom hit, två tillfällen då jag från början till slut gått runt som en fåne och inte kunnat sluta att le för att allt känts, ja, perfekt. 
 
General | | Kommentera |

腹が減っては戦は出来ぬ

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ALLIHOPA!!!!! 久しぶりですね。
Hur har julen varit? Och nyår? Hade ni kul? Har ni tänkt ut några nyårslöften? Har ni brutit dem redan? 
 
Sedan jag skrev senast har jag både firat jul och nyår, och nu sitter jag här år 2015 och tänker över mitt liv. Några nyårslöften har jag inte (och det är nog lika bra det), men jag är övertygad om att året kommer bli fyllt av många spännande saker. Jag ska ju till exempel både börja i andra året i high school (med min japanska klass) och tredje året i gymnasiet lite senare, jag ska till Tokyo i mars (tror att det är i mars) på ett läger som anordnas av min utbytesorganisation, jag ska sjunga karaoke (inget bestämt men JAG SKA), jag ska leva halva året i Japan och halva i Sverige, jag har en del spännande planer som jag inte vill skriva om än......... 2015, I'm ready for you.
 
Jag hade självfallet tänkt skriva om hur jag firat jul och nyår här, det har varit otroligt annorlunda från hur jag firat i Sverige. Julafton i Japan firas den 25:e (som i resten av världen, basically), men var ändå väldigt händelselös i jämförelse med de föregående dagarna. Den 22:a december kom två av min äldsta värdsysters kompisar hem till oss (jag hade träffat dem en gång innan och de är jätteroliga) för lite "christmas party". Vi samlades alltså här hemma, satt och pratade en stund och gick sedan iväg till en närliggande onsen.
 
 
För er som inte vet så är en onsen ett typ av japanskt spa, och innefattar vanligtvis bara ett bad men kan ibland även innefatta bastu, "avkylningsrum" och avkopplingsrum med massagestolar, dynor att ligga på och koppla av och mangabibliotek. Den onsen som vi besökte hade dock bara bad och vi spenderade ungefär en timme där. När vi sedan kom hem igen stod en stor makapär som jag aldrig sett förut på matbordet och två stora tallrikar med onigiris (japanska risbollar) fanns även att finna. Min värdmamma satt och värmde upp den här mystiska uppfinningen och förklarade för mig att vi skulle äta takoyaki. Okej? Vad är det? Kommer jag dö? Nejdå, det är jättegott. Okej, let's do this. Jag är ju här för att testa nya saker. Det visade sig att takoyaki är "bläckfiskbollar" (tako betyder bläckfisk) som görs av en typ av pannkakssmet, grönsaker och bitar an bläckfisk. Den här märkliga tillagningsmanicken ser lite ut som en cupcakeform eller något (det är bättre om ni googlar om ni vill veta hur den ser ut ordentligt) och man fyller formarna till hälften med den här pannkaksliknande smeten, lägger i lite hackade grönsaker och bläckfisk, häller på mer smet och låter de sedan... ja... Stekas? Friteras? Jag är inte så bra med mattermer...... I varje fall, när takoyakibollarna är färdiga är de runda och fina med en lite krispig yta och äts tillsammans med okonomiyakisås (jag hänvisar återigen till google) och majonäs! Jag är väl inget superfan av bläckfisk eller mat från havet i största allmänhet men hands down, detta var inte illa!! 
 
 
Efter att ha ätit tills vi trodde att vi skulle tuppa av gick vi ner till mitt och min värdsysters rum och satt och pratade i några timmar innan vi till sist somnade av ren utmattning, troligtvis från att ha ätit så mycket.
 
 
Dagen efter fortsatte äventyret och vi begav oss till en närliggande grundskola där en del lokala invånare samlats för att göra mochi (mer eller mindre en risdeg som görs genom att banka en massa ris till det blir till en enda klump)  och vidare göra japanska "sweets" av den här mochin. Majoriteten av de medverkande var äldre människor och jag stod länge och hjälpte en grupp gamla kvinnor att göra Daifuku med anko (once again, google it) vilket var något av det roligaste jag har gjort under min tid här! De var jätteroliga med en härlig attityd och ställde mig många frågor om varför jag var här, vad jag gillade med Japan, vad jag vill göra i framtiden och om kärlekslivet.... Helt vanliga frågor, med andra ord.... hehe. Men ja, där var vi i några timmar och återvände sedan hem för att äta ännu mer.
 
 
SÅ GOTT! "Julfesten", som skulle visa sig vara den mest festliga under högtidsfirandet, slutade sedan under kvällen den dagen och det var verkligen jättekul!! Sååååååååå härliga typer.
 
Den svenska julaftonen åt vi också extra fin julmat, jag skypeade med familjen hemma i Sverige och fick en jättefin present från min värdfamilj (en sammanställning med bilder från olika saker jag gjort medan jag varit här, något av det absolut bästa jag kunde ha fått), men utöver det var det en helt vanlig dag. Jag var i skolan och hade vanliga lektioner, det var ingen Kalle Anka och ingen glögg. Väldigt annorlunda, och kanske inget som jag vill göra om. Ja, jag ska bo här i framtiden, men då ska jag banne mig ta med några svenska traditioner till julafton! Dagen efter, den faktiska julaftonen, var också väldigt lugn och ganska händelselös. Vi åkte runt lite i stan och gick i lite affärer, jag gav värdfamiljen lite julklappar och öppnade de som jag fått från min älskade farmor och farfar (kakor och godis, yess!!!) och vi åt en liten "julaftonstårta" (för det är det man äter på julafton här. tårta. JAPP!). Sen var det inte mer med det. Också väldigt annorlunda!
 
Mellandagarna var lov och vi åkte till Fukuoka två gånger, först till Ikea och sedan till innerstan! Dag nummer två flängde vi runt från 10 till 5 och efteråt värkte mina fötter som inget annat, och jag fick senare höra att vi inte ens täckt en tredjedel av all shopping som finns där!! ÄLSKAR Fukuoka!!!! Jag var bland annat i ett åttavåningsköpcenter, åt en supergod buffé till lunch och skannade bokaffärer efter böcker på engelska.
 
 
 
 
skamlös, helt skamlös
 
Utöver det här äventyret tog jag det lugnt och njöt av livet de sista dagarna jag hade kvar av 2014. Nyår var också väldigt lugn och ingen speciell festtillställning där heller inte! De sista tre timmarna av året spenderade jag på Skype med världens bästa mexikanare och gick sedan upp till min till hälften sovande värdfamilj (minus min värdpappa som även han sov för att han hade jobb dagen efter) för att räkna ner till det nya året. Vi kollade lite på TV och pratade och skrattade, och strax efter tolvslaget gick alla och la sig och jag satt uppe lite och pratade med vänner och familj i Sverige. Dagen efter, den första dagen på året, åt vi ännu en festlig måltid och det var väl mer eller mindre avslutningen på firandet!
 
Det är jätteintressant hur de olika bitarna symboliserar olika saker, japanerna tycker mycket om symbolik och en djupare mening!
 
Så in conclution så var det ett väldigt lugnt avslut på året vilket jag både tyckte var skönt och sörjde lite. Men jag är ju här för att uppleva allt det innebär att bo i Japan, även det som inte är jättespännande!! Och jag hade en jättefin tid med min värdfamilj så jag är glad över det. Den knappa veckan jag har kvar av lovet nu ska jag studera och umgås med vänner, och sen är det skola igen! Vilket jag måste erkänna att jag ser fram emot, det ska bli skönt att komma in i de vanliga rutinerna igen. 
 
Jag har varit ganska dålig med att ta bilder den senaste tiden (förlåt framtida Johanna, jag hoppas att ditt minne är bra) och det kan nog bero på att saker inte känns så nya längre och det därför inte längre känns som en självklarhet att dokumentera dem. Livet här är vardag nu och tanken på att vara i Japan är inte lika "spännande" som den var i början. Det förändrar ju såklart inte hur jag känner över att vara här och på ett sätt är jag glad att jag har kommit till det här stadiet nu, för det är väl mer såhär jag kommer känna i framtiden. Nu kan jag börja känna in mer hur jag vill ha det senare i livet och jag har en mer realistisk syn på allt. Positivt? Ja! 
Nu blev det här inlägget jättelångt och jag förväntar mig inte att någon faktiskt tar sig igenom hela... Om ni gör det, then you truly must love me, lol. I love you too
 
VI HÖRS!
 
ps. den japanska frasen i titeln läses som "hara ga hette wa ikusa wa dekinu" och betyder mer eller mindre att när du är hungrig kan du inte slåss. helt himla underbar. ds. 
 
General | | Kommentera |
Upp