Johanna Wennergrund

Konnichiwa, minna-san!

 

När jag skulle göra frukost imorse upptäckte jag att utgångsdatumet för yoghurten jag skulle ta var 27e augusti, which equals mitt avresedatum. När något man väntar på är så nära att matprodukterna hemma går ut då, då är det inte långt kvar (om vi inte snackar typ choklad eller honung). Jag har under den senaste tiden, kanske under de senaste två veckorna, insett vad det är jag har gett mig in på. Fram tills dess hade allting känts overkligt, you know how it is, men nu när jag faktiskt förstår vad det är jag håller på med så har jag även börjat få panik. För vad är det jag håller på med??? Stress stress stress, ångest, rädsla.... Alltså, jag är sjuuuuuuuuuuuukt taggad men just nu känns det inte så bra. Jag kan inte sluta tänka på allt jag kommer sakna och allt jag gör för sista gången innan jag åker och hur min japanska kommer suga och hur allt kommer vara okänt och konstigt. Jag antar att jag kan säga att jag har resfeber....... Med så lite tid kvar så kan man ju tänka att det inte borde finnas kvar något att förbereda, men hah, dream on. Jag måste köpa alla presenter till min värdfamilj och massor av andra saker, jag måste börja packa, jag måste upp till Stockholm och hämta visumet (vilket kommer hända någon gång i veckan!!) och jag måste fundera ut om jag ska ha någon avslutsgrej. Det sistnämnda alltså... Jag är inte bra på att arrangera sånt, men jag vill inte INTE göra det för jag vill träffa alla, speciellt alla från Källan för att jag kanske inte kommer få chans att träffa dem annars. Så ja, det är fortfarande mycket att göra, och det kanske är därför jag är stressad (och ständigt trött). Nu låter jag hemskt negativ och jag hoppas inte att ni tror att jag inte är taggad för det är jag!! Jag ser jättemycket fram emot att träffa min värdfamilj och börja på skolan och allt allt allt allt!!!!

 

On another note så var jag på kakfest hos Linnea i.... fredags? I believe so. Innan vi kom dit tänkte jag att vi skulle sitta och fika lite, men en liten fika ska man aldrig förvänta sig när man kommer till Linnea. Seriöst. Hon är the queen of cookies. Jag tänker inte säga så mycket mer, utan låta bilderna tala för sig själva.

 

 Vi hörs, jya neeeee!