Att ta steget
En av de både svåraste och lättaste stegen jag tagit i processen hittills är definitivt det då jag skickade iväg min första ansökan. Ibland krävs det mycket (ibland inte lika mycket) för att göra ord till handling, och jag skulle nog kunna likna mitt 'beslut' vid att dra av ett plåster: det gick fort. Jag hade pratat med mina föräldrar om det innan och självfallet läst många bloggar, men en dag under sommaren vaknade jag och bara, 'utan förvarning', visste att jag skulle söka in, utan att riktigt ha bestämt något med någon. Jag gick in på datorn och fyllde i ansökan och skickade iväg den, utan att riktigt reflektera över vad jag höll på med, och trots att man självfallet kan ångra sig så kände jag att, now there is no turning back. IT'S ON BABY, typ.
Det är lätt att drömma, prata och vilja, men to make things happen brukar vara svårare. Nu har jag ju inte precis några erfarenheter av utbyteslivet, men jag skulle nog våga ge alla som funderar på att åka ut men inte är säkra rådet: GÖR DET! Be bold, be brave, you are amazing.
じゃ ねえ