腹が減っては戦は出来ぬ

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ALLIHOPA!!!!! 久しぶりですね。
Hur har julen varit? Och nyår? Hade ni kul? Har ni tänkt ut några nyårslöften? Har ni brutit dem redan? 
 
Sedan jag skrev senast har jag både firat jul och nyår, och nu sitter jag här år 2015 och tänker över mitt liv. Några nyårslöften har jag inte (och det är nog lika bra det), men jag är övertygad om att året kommer bli fyllt av många spännande saker. Jag ska ju till exempel både börja i andra året i high school (med min japanska klass) och tredje året i gymnasiet lite senare, jag ska till Tokyo i mars (tror att det är i mars) på ett läger som anordnas av min utbytesorganisation, jag ska sjunga karaoke (inget bestämt men JAG SKA), jag ska leva halva året i Japan och halva i Sverige, jag har en del spännande planer som jag inte vill skriva om än......... 2015, I'm ready for you.
 
Jag hade självfallet tänkt skriva om hur jag firat jul och nyår här, det har varit otroligt annorlunda från hur jag firat i Sverige. Julafton i Japan firas den 25:e (som i resten av världen, basically), men var ändå väldigt händelselös i jämförelse med de föregående dagarna. Den 22:a december kom två av min äldsta värdsysters kompisar hem till oss (jag hade träffat dem en gång innan och de är jätteroliga) för lite "christmas party". Vi samlades alltså här hemma, satt och pratade en stund och gick sedan iväg till en närliggande onsen.
 
 
För er som inte vet så är en onsen ett typ av japanskt spa, och innefattar vanligtvis bara ett bad men kan ibland även innefatta bastu, "avkylningsrum" och avkopplingsrum med massagestolar, dynor att ligga på och koppla av och mangabibliotek. Den onsen som vi besökte hade dock bara bad och vi spenderade ungefär en timme där. När vi sedan kom hem igen stod en stor makapär som jag aldrig sett förut på matbordet och två stora tallrikar med onigiris (japanska risbollar) fanns även att finna. Min värdmamma satt och värmde upp den här mystiska uppfinningen och förklarade för mig att vi skulle äta takoyaki. Okej? Vad är det? Kommer jag dö? Nejdå, det är jättegott. Okej, let's do this. Jag är ju här för att testa nya saker. Det visade sig att takoyaki är "bläckfiskbollar" (tako betyder bläckfisk) som görs av en typ av pannkakssmet, grönsaker och bitar an bläckfisk. Den här märkliga tillagningsmanicken ser lite ut som en cupcakeform eller något (det är bättre om ni googlar om ni vill veta hur den ser ut ordentligt) och man fyller formarna till hälften med den här pannkaksliknande smeten, lägger i lite hackade grönsaker och bläckfisk, häller på mer smet och låter de sedan... ja... Stekas? Friteras? Jag är inte så bra med mattermer...... I varje fall, när takoyakibollarna är färdiga är de runda och fina med en lite krispig yta och äts tillsammans med okonomiyakisås (jag hänvisar återigen till google) och majonäs! Jag är väl inget superfan av bläckfisk eller mat från havet i största allmänhet men hands down, detta var inte illa!! 
 
 
Efter att ha ätit tills vi trodde att vi skulle tuppa av gick vi ner till mitt och min värdsysters rum och satt och pratade i några timmar innan vi till sist somnade av ren utmattning, troligtvis från att ha ätit så mycket.
 
 
Dagen efter fortsatte äventyret och vi begav oss till en närliggande grundskola där en del lokala invånare samlats för att göra mochi (mer eller mindre en risdeg som görs genom att banka en massa ris till det blir till en enda klump)  och vidare göra japanska "sweets" av den här mochin. Majoriteten av de medverkande var äldre människor och jag stod länge och hjälpte en grupp gamla kvinnor att göra Daifuku med anko (once again, google it) vilket var något av det roligaste jag har gjort under min tid här! De var jätteroliga med en härlig attityd och ställde mig många frågor om varför jag var här, vad jag gillade med Japan, vad jag vill göra i framtiden och om kärlekslivet.... Helt vanliga frågor, med andra ord.... hehe. Men ja, där var vi i några timmar och återvände sedan hem för att äta ännu mer.
 
 
SÅ GOTT! "Julfesten", som skulle visa sig vara den mest festliga under högtidsfirandet, slutade sedan under kvällen den dagen och det var verkligen jättekul!! Sååååååååå härliga typer.
 
Den svenska julaftonen åt vi också extra fin julmat, jag skypeade med familjen hemma i Sverige och fick en jättefin present från min värdfamilj (en sammanställning med bilder från olika saker jag gjort medan jag varit här, något av det absolut bästa jag kunde ha fått), men utöver det var det en helt vanlig dag. Jag var i skolan och hade vanliga lektioner, det var ingen Kalle Anka och ingen glögg. Väldigt annorlunda, och kanske inget som jag vill göra om. Ja, jag ska bo här i framtiden, men då ska jag banne mig ta med några svenska traditioner till julafton! Dagen efter, den faktiska julaftonen, var också väldigt lugn och ganska händelselös. Vi åkte runt lite i stan och gick i lite affärer, jag gav värdfamiljen lite julklappar och öppnade de som jag fått från min älskade farmor och farfar (kakor och godis, yess!!!) och vi åt en liten "julaftonstårta" (för det är det man äter på julafton här. tårta. JAPP!). Sen var det inte mer med det. Också väldigt annorlunda!
 
Mellandagarna var lov och vi åkte till Fukuoka två gånger, först till Ikea och sedan till innerstan! Dag nummer två flängde vi runt från 10 till 5 och efteråt värkte mina fötter som inget annat, och jag fick senare höra att vi inte ens täckt en tredjedel av all shopping som finns där!! ÄLSKAR Fukuoka!!!! Jag var bland annat i ett åttavåningsköpcenter, åt en supergod buffé till lunch och skannade bokaffärer efter böcker på engelska.
 
 
 
 
skamlös, helt skamlös
 
Utöver det här äventyret tog jag det lugnt och njöt av livet de sista dagarna jag hade kvar av 2014. Nyår var också väldigt lugn och ingen speciell festtillställning där heller inte! De sista tre timmarna av året spenderade jag på Skype med världens bästa mexikanare och gick sedan upp till min till hälften sovande värdfamilj (minus min värdpappa som även han sov för att han hade jobb dagen efter) för att räkna ner till det nya året. Vi kollade lite på TV och pratade och skrattade, och strax efter tolvslaget gick alla och la sig och jag satt uppe lite och pratade med vänner och familj i Sverige. Dagen efter, den första dagen på året, åt vi ännu en festlig måltid och det var väl mer eller mindre avslutningen på firandet!
 
Det är jätteintressant hur de olika bitarna symboliserar olika saker, japanerna tycker mycket om symbolik och en djupare mening!
 
Så in conclution så var det ett väldigt lugnt avslut på året vilket jag både tyckte var skönt och sörjde lite. Men jag är ju här för att uppleva allt det innebär att bo i Japan, även det som inte är jättespännande!! Och jag hade en jättefin tid med min värdfamilj så jag är glad över det. Den knappa veckan jag har kvar av lovet nu ska jag studera och umgås med vänner, och sen är det skola igen! Vilket jag måste erkänna att jag ser fram emot, det ska bli skönt att komma in i de vanliga rutinerna igen. 
 
Jag har varit ganska dålig med att ta bilder den senaste tiden (förlåt framtida Johanna, jag hoppas att ditt minne är bra) och det kan nog bero på att saker inte känns så nya längre och det därför inte längre känns som en självklarhet att dokumentera dem. Livet här är vardag nu och tanken på att vara i Japan är inte lika "spännande" som den var i början. Det förändrar ju såklart inte hur jag känner över att vara här och på ett sätt är jag glad att jag har kommit till det här stadiet nu, för det är väl mer såhär jag kommer känna i framtiden. Nu kan jag börja känna in mer hur jag vill ha det senare i livet och jag har en mer realistisk syn på allt. Positivt? Ja! 
Nu blev det här inlägget jättelångt och jag förväntar mig inte att någon faktiskt tar sig igenom hela... Om ni gör det, then you truly must love me, lol. I love you too
 
VI HÖRS!
 
ps. den japanska frasen i titeln läses som "hara ga hette wa ikusa wa dekinu" och betyder mer eller mindre att när du är hungrig kan du inte slåss. helt himla underbar. ds. 
 
General | |
Upp